För andra året i rad bjöd Mötesplats Vatten in till Vattenlunchen i Almedalen. I år sattes fokus på den svenska vattenberedskapen i ljuset av ett förändrat omvärldsläge. Under en klarblå Visbyhimmel samtalade generaldirektörer, landshövdingar, kommundirektörer med vd:ar, sakkunniga, politiker och branschrepresentanter om hur vattenförsörjningen kan tryggas i händelse av kris eller krig. Den civila beredskapen anses av många avgörande för att säkra välfärden, detta gäller inte minst vatten, vårt viktigaste livsmedel. Samtidigt står det svenska vattennätet inför stora utmaningar med ett ålderstiget system med betydande underhållsbehov. När vatteninfrastrukturen är hårt ansatt redan idag är den stora frågan hur den ska fungera när osäkerhetsfaktorer och yttre påfrestningar ökar.
– Vattenförsörjningen i Sverige idag är, för de allra flesta, väl fungerande men det är ett komplext system med många inblandade aktörer. De senare åren med en förändrad omvärld har vi fått många exempel på hur viktigt det är med en fungerande dialog och samverkan mellan näringsliv och VA-huvudmän för att säkerställa tillgång till dricksvatten och en fungerande VA-infrastruktur, säger Joachim Jämttjärn, Generalsekreterare Vattenindustrin.
Särskilt inbjudna till årets Vattenlunch var de två riksdagsledamöterna Joakim Järrebrink (S) och Johanna Hornberger (M), båda medlemmar i miljö- och jordbruksutskottet som tillsammans med civilutskottet ansvarar för merparten av frågorna kring vatten. Med var sitt anförande redogjorde de för det politiska arbetet med frågan inom ramen för sina uppdrag.
Joakim Järrebrink inledde med att tala om vikten av att säkra samhällsviktig verksamhet såsom vattenförsörjning, avloppssystem och infrastruktur. Han betonade de stora utmaningarna som Sverige står inför när det gäller vattenförsörjning och nämnde underhållsskulden, ökade krav på rening, klimatanpassning och de geografiska skillnaderna i landets demografi. Behovet av investeringar i underhåll och modernisering av det svenska vattennätet lyftes också som en nyckel för att möta framtida utmaningar och säkerställa tillgången på rent vatten även under kris.
Järrebrink var även kritisk mot det egna partiet som under förgående mandatperiod inte inkluderade medfinansieringsperspektivet i utredningen “Vägar till hållbara vattentjänster”. Han uppmanade den nuvarande regeringen att ta initiativ för att underlätta för kommunerna när regleringar i allmänna vattentjänstlagen gör det svårt för dem att klara sitt uppdrag.
– Vi behöver också ha ett mer statligt perspektiv, inte minst när det kommer till just beredskapsfrågorna och förutsättningarna för kommunerna att klara detta. Jag tror att vi behöver överväga någon form utav statligt stöd för att klara den här uppgiften, avslutade Järrebrink.
När Johanna Hornberger tog vid började hon med att konstaterade att vattenfrågor har ökat i betydelse och att det osäkra omvärldsläget bidragit till att frågorna nu är högaktuella och hänvisade bland annat till intresset för Mötesplats Vatten.
Hornberger framhöll betydelsen av robust infrastruktur och effektiva system för att hantera kriser och krigssituationer och att en moderniserad vattenförsörjning och välunderhållna avloppssystem är avgörande för att upprätthålla samhällets funktioner i tider av osäkerhet.
Hon lyfte Ukraina som ett exempel där avloppssystemen visat sig vara en större utmaning och mer ansatta än vattenförsörjningen under det pågående kriget.
Hornberger påpekade att den nuvarande regeringen har prioriterat civil beredskap och samverkan mellan offentliga och privata aktörer, där exempelvis myndigheter och länsstyrelser arbetar för att stötta kommuner med delar av vattenfrågan.
För att komma till rätta med underhållsskulden menade Hornberger att privata pensionsfonder skulle kunna vara en möjlig lösning och att inte heller statliga medel kan uteslutas.
Avslutningsvis slog Hornberger ett slag för att inkludera den avancerade teknologin som finns för att få större effektivitet i infrastrukturinvesteringarna, och tryckte också på den nationella samordningen och vikten av ett ökat kunskapsutbyte så att kommuner kan lära av varandra.
– Att andra som har större muskler och kommit längre faktiskt har möjlighet att bidra med de erfarenheter man har till kommuner som kommer lite efter, avrundande Hornberger.
Under den efterföljande diskussionen lyftes flera frågeställningar om exempelvis införandet av en vattenminister skulle tydliggöra ansvarsfrågan på riksnivå, hur politiken ser på statliga investeringar i ny infrastruktur kopplat till EU:s avloppsdirektiv och möjligheten att göra anpassningar av lagstiftningen för att möjliggöra investeringar av privat pensionskapital.
Under Vattenlunchen lanserades också ett nytt samarbete mellan Mötesplats Vatten och den Tysk-Svenska Handelskammaren som syftar till att utbyta erfarenheter och kunskap för att tackla utmaningar såsom beredskap, underhållsskulder, investeringar, IT-säkerhet och klimatomställning. Med många beröringspunkter länderna emellan finns det möjlighet att inspireras av hur både tekniklösningar och regelverk kan utformas för att främja en effektiv och hållbar vattenhantering.
Vattenindustrin tillsammans med Svenska Mässan arrangerar Vatten2025: Sveriges största mötesplats inom vatten och avlopp och en viktig arena för att gemensamt kunna möta både dagens och morgondagens utmaningar. 21-23 oktober 2025 öppnar Svenska Mässan i Göteborg upp dörrarna till en inspirerande mötesplats, välkommen!
Läs mer om Vatten2025