Sveriges vattenförsörjning i fara – kräver samordning och nya strategier

Vatten är en livsviktig resurs för samhället – såväl för vårt dricksvatten som vattenförsörjning, lantbruk, miljö, biodiversitet och ekosystem. Men Sveriges vattenförsörjning står inför allt större utmaningar. Rolf Larsson, forskare på avdelningen för Teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, Lena Blom forsknings- och innovationsledare på Kretslopp och Vatten och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, diskuterar tillsammans med andra experter ämnet under Vatten2025.

Klimatförändringar, ökad urbanisering och en åldrande infrastruktur ökar trycket på Sveriges vattenresurser. Trots att landet har mycket färskvatten, saknas en samordnad nationell strategi för att hantera framtidens vattenbehov.

– Utan samordning riskerar vi att få stora problem med både vattenkvalitet och tillgång, säger Rolf Larsson.

Frågan blir extra viktig när perspektivet på vår egen försörjningsgrad och säkerhet i vattenförsörjning för lantbruk adderas till diskussionen.

– Vår försörjningsgrad är ungefär 50 procent, samtidigt som vi importerar hälften av vår mat från mycket vattenosäkra regioner i världen. Det gör oss sårbara för förändringar i både vårt eget och andras väderförhållanden och vattenhantering. Det är viktigt att man har tillräckligt med vatten – men inte för mycket vatten. Vi ser i trenderna att vårt väder blir mer varierande, vilket gör att lantbrukare måste anpassa sig till nya extremväder som kanske blir de normala väderförhållandena, säger Jennie Barron.

Regionala skillnader och utmaningar med vattenförvaltning
Vattenförvaltningen i Sverige är splittrad, där 290 kommuner ansvarar för sin egen vattenförsörjning. Det leder till stora regionala skillnader där Gotland och Blekinge kämpar med vattenbrist, medan andra områden har överskott. Klimatförändringarna förvärrar detta genom minskade grundvattennivåer och intensiva regnperioder.

– Vattenförsörjningen påverkas i olika delar av Sverige på olika sätt. Vissa områden upplever minskat grundvatten, medan extremregn försvårar vattenrening. För att hantera detta måste vi hitta skräddarsydda lösningar som tar hänsyn till de regionala förutsättningarna, säger Lena Blom.

Innovation och samverkan för en hållbar vattenförsörjning
För att hantera utmaningarna behövs både tekniska innovationer och bättre samordning mellan myndigheter och aktörer.

– Vi måste fokusera på en mer hållbar vattenhushållning, särskilt inom lantbruket, där variationen i tillgången skapar både problem och möjligheter, säger Rolf Larsson.

– Forskning kan bidra med evidens om nyttan med bevattning och dränering, så att beslutsfattare kan väga olika intressen bättre. Men det behövs också kompetenta experter på plats, säger Jennie Barron.
Lantbruket kräver bättre bevattningsstrategier och kunskap om markens vattenkapacitet, samtidigt som vi måste utveckla avancerade reningstekniker för att hantera föroreningar som PFAS och mikroplaster.

– Och när det gäller föroreningarna måste vi ligga steget före. Kvaliteten på vårt dricksvatten är avgörande, och därför behöver vi utveckla nya tekniska lösningar för att hantera föroreningar och säkerställa att vattnet förblir rent, säger Lena Blom.

Behov av en nationell strategi och samordning
Ett stort hinder för en effektiv vattenförsörjning är att flera myndigheter är inblandade i vattenhantering, vilket leder till fördröjningar och oklarheter i beslutsfattandet.

– Vi har flera olika EU-direktiv men dessa harmoniserar inte alltid. Vi behöver någon som kan skapa en helhetsplan för att hantera vattenfrågor på ett effektivt och långsiktigt sätt, säger Lena Blom.

Dessutom innebär de utmaningar vi står inför, såsom klimatförändringar, nya krav och behov när det kommer till vattenförsörjning samtidigt som vattnets roll för miljö och biodiversitets stärks.

– Den klimatanpassning som behövs med avseende på vatten är en långsam, dyr och komplicerad process för enskilda lantbrukare. Det är en av de stora utmaningarna vi behöver adressera i en nationell strategi, säger Jennie Barron.

Konsekvenser av bristande åtgärder
Om Sverige inte agerar riskerar mindre kommuner att inte kunna möta växande vattenbehov.
– Mindre kommuner har svårt att hantera vattenförsörjningen, och vi riskerar att inte kunna garantera rent dricksvatten för alla, säger Lena Blom.

Och vår egen försörjningsgrad riskerar att sjunka:

– Om vi inte investerar i klimatanpassningsåtgärder för jordbruket kommer våra skördar att minska och variationerna att öka. Till slut får vi en sämre försörjningsgrad och svårare att hantera beredskapssituationer, berättar Jennie Barron.

Vatten2025 – En möjlighet för samverkan
Både Lena Blom och Rolf Larsson ser Vatten2025 som en viktig mötesplats för att utforska hållbara lösningar. Även om problemen inte kan lösas omedelbart, är det en viktig start för att skapa en samordnad vattenförvaltning.

– Jag tror inte att vi löser alla problem på plats, men om vi kan öka medvetenheten och få fler att inse vikten av en gemensam strategi, har vi tagit ett betydande steg framåt, säger Lena Blom.

– Vi hoppas se många politiker från alla nivåer närvara vid Vatten2025, de är nyckelpersoner för dessa frågor. Det är en chans att samlas och verkligen fokusera på att hitta gemensamma mål och skapa en strukturerad väg framåt. Det är avgörande att vi inte bara för en ensidig kommunikation från scenen, utan att vi prioriterar diskussion och interaktion för att driva fram konkreta förslag på bättre samordning och styrning, avslutar Rolf Larsson.

Vatten2025 är med sin samlade kompetens och över 250 utställare Sveriges största mötesplats inom vatten och avlopp. Här samlas en unik blandning av aktörer inom alla segmentets delar; offentlig sektor, industri, drift och underhåll. Det skapar en möjlighet för medarbetare på alla nivåer att träffas, utbyta idéer och utveckla sin kunskap kring nya tekniska och digitala lösningar.

Om Vatten2025