Skyfall och torka ökar – men många kommuner halkar efter i arbetet med klimatanpassning

Sveriges infrastruktur är inte rustad för extremväder. Lars Thell Marklund ser brister i hur kommuner hanterar både skyfall och torka – och menar att det krävs bättre planering, tydligare ansvar och samarbete för att undvika kriser.

Antalet extrema väderhändelser ökar och blir värre. För att stå rustade inför skyfall, översvämningar och perioder av torka behöver samhället anpassa både infrastruktur, vattenförsörjning och stadsplanering. Det anser Lars Thell Marklund som är forskare på RISE och expert på klimatanpassning.
– Vi ser gradvisa förändringar där det blir något blötare, men samtidigt fler perioder av torka. Vattenbrist var till exempel något som vi i Sverige tidigare bara hade på Öland och Gotland, men de senaste åren har kommunala bevattningsförbud blivit allt vanligare på somrarna.

Bristfällig hantering av extremväder
Lars Thell Marklund menar att svenska kommuner historiskt sett inte har varit särskilt bra på att hantera extrema väderhändelser.
– Kommuner som drabbas blir ofta bra på att arbeta med klimatanpassning. Men det är väldigt svårt att få kommuner som ännu inte har drabbats att arbeta proaktivt och börja i förväg.

En del av problemet är svårigheten att förutse när och hur extrema väderhändelser kommer att inträffa. Kommuner har dessutom många andra frågor att hantera som upplevs mer akuta. Det gör att klimatanpassning ofta skjuts på framtiden.
– Vi vet inte exakt var, när eller hur klimatrelaterade händelser kommer att ske – bara att risken finns. Det gör det svårt att prioritera förebyggande arbete när det finns många andra akuta frågor att hantera.

Underhållsskulden och juridiska hinder bromsar klimatarbetet
En välskött infrastruktur har större förutsättningar att stå emot skador vid extremväder, även om den inte är fullt ut klimatanpassad. Men Sverige har en betydande underhållsskuld inom både vägar, järnvägar och VA-system.

Samtidigt finns flera lagstiftningsmässiga hinder för ett effektivt klimatanpassningsarbete.
– Det finns lagstiftning idag som hindrar kommuner från att vidta åtgärder för att skydda enskilda fastighetsägare, som i dagsläget själva är ansvariga för att skydda sina fastigheter, säger han och fortsätter:
– Kommunen kan skydda sina egna verksamheter, men än så länge har de inte fått ansvaret att skydda hela kommunen eller ens att samordna det arbetet. Det försvårar möjligheterna att hitta kostnadseffektiva lösningar.

Så kan klimatanpassningen bli mer effektiv
Lars Thell Marklund betonar vikten av att klimatanpassning integreras i det löpande underhållsarbetet. Att byta ut hela system på en gång är ofta för dyrt, men genom att gradvis anpassa infrastrukturen kan man minska riskerna utan att kostnaderna skenar.
– När en komponent behöver bytas ut bör man inte ersätta den med en identisk modell, utan välja en mer anpassad för framtidens klimat. När vi gör investeringar måste vi tänka långsiktigt och inte bara återskapa det gamla systemet.

Kommuner bör också se till att klimatanpassningsåtgärder har fler funktioner än att enbart skydda mot extremväder. Till exempel kan fler grönytor och nedsänkta fotbollsplaner fungera som naturliga vattenmagasin vid skyfall.
– När jag var i Italien gick jag på en jättefin vandrings- och cykelled som byggts på en vall för att skydda en järnväg. Ett annat exempel är att ersätta hårda ytor med grönytor och öppna vattenvägar, vilket ökar motståndskraften både mot skyfall och värmeböljor.

Rätt kompetens en stor utmaning
En stor utmaning, särskilt för mindre kommuner, är att hitta rätt kompetens för att genomföra klimatanpassningsprojekt.
– Viljan finns, men ibland går projekt inte att genomföra på grund av bristande kapacitet i kommunen, säger Lars Thell Marklund.

Detta märks tydligt i genomförandegraden för underhållsarbete .
– Av allt som budgeteras till reinvesteringar och underhåll av VA-infrastruktur blir bara runt 60–70 procent faktiskt genomfört.

Lars Thell Marklund är programchef för Mistra InfraMaint, ett forskningsprogram som fokuserar på smart underhåll av infrastruktur. Han menar att underhållsskulden inte bara handlar om pengar, utan också om att effektivisera arbetssätt, utnyttja ny teknik och stärka samarbetet mellan kommuner.
– En av våra stora frågor är hur kommunerna kan jobba mer effektivt med befintliga resurser. Det är inte alltid mer pengar som behövs, utan bättre arbetsmetoder, säger han och fortsätter:
– För små kommuner är det särskilt svårt att hantera både klimatanpassning och underhållsarbete. Därför behöver kommuner samarbeta mer för att kunna dra nytta av gemensam kunskap och kompetens.

Börja i tid och samarbeta
I april 2025 väntas regeringens utredning om hur klimatanpassningsarbetet kan effektiviseras. Men Lars Thell Marklund menar att kommunerna inte har råd att vänta.
– Förutsättningarna ser väldigt olika ut i landet, och vissa kommuner har betydligt sämre möjligheter att klimatanpassa än andra. Jag hoppas att utredningen leder till konkreta förslag som löser de befintliga problemen för finansiering, ansvar och samverkan.

Samtidigt varnar han för att fastna i utredningar och analyser.
– Mitt råd till Sveriges kommuner är att börja i tid. Många gör en riskanalys, men när det väl är dags att planera åtgärder stöter man på problem med ansvar, finansiering och juridik. Men man måste ändå försöka köra på.

För att hantera framtida klimatutmaningar måste klimatanpassning bli en del av det dagliga arbetet. Genom att samarbeta över kommungränser, planera långsiktigt och successivt anpassa samhället kan vi stå bättre rustade inför kommande extremväder.
– Att vänta tills katastrofen redan har inträffat blir alltid dyrare än att agera i tid, säger han.

Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. Därför arrangers en tre dagars konferens på Vatten2025 där forskare och politiker sammanförs med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.

Om konferensen