Trygg vattenförsörjning en grundpelare i svensk krisberedskap
28 mars / 2025
Internationell oro har gjort vattenförsörjningen till en central säkerhetsfråga. Michael Malm vid Försvarsmakten förklarar hur kritisk infrastruktur kan bli ett mål i hybridkrigföring, vilka säkerhetsutmaningar Sverige står inför och varför det krävs en stärkt nationell beredskap.
I takt med att hotbilden förändras och samhällets sårbarheter synliggörs, blir vattenförsörjningen ett av de mest kritiska områdena att skydda.
– Utan tillgång till rent vatten klarar vi oss bara i några dagar. Dessutom spelar vatten en avgörande roll i produktionen av livsmedel och strategiska råvaror, vilket gör det till en central faktor i både samhällets och näringslivets funktion. Dess betydelse sträcker sig alltså över flera kritiska områden, säger Michael Malm.
Hybridangrepp och risken för riktade sabotage
Det är också en resurs svår att skydda. Vattenhanteringen är geografiskt utspridd, med allt från vattentäkter, sjöar och vattendrag till vatten- och reningsverk.
– Just den spridningen gör det svårt att skydda alla delar, eftersom det är omöjligt att punktmarkera varje enskild del av infrastrukturen, förklarar Malm.
Samtidigt innebär den geografiska spridningen av Sveriges vattenförsörjning att en enskild attack eller störning inte behöver slå ut hela systemet. Men det betyder också att säkerhetsansvaret delas upp mellan kommuner, myndigheter och privata aktörer, vilket kan skapa utmaningar i både koordinering och skyddsåtgärder. En sådan decentralisering kan alltså vara både en styrka och en svaghet, särskilt då vissa kommuner kan vara bättre förberedda än andra.
Bred hotbild kräver öppen beredskap
Alla aktörer i värdekedjan har ett betydande ansvar inom sin egen kontinuitetshantering. Michael Malm förklarar det så här:
– Det handlar om att kunna hantera olika typer av incidenter, vare sig det gäller sabotage, störningar eller andra hot. Varje aktör inom vattenförsörjningens värdekedja har ett ansvar att stärka säkerheten, både externt genom bevakning och skyddsåtgärder, och internt genom rutiner och kontroll av de som arbetar inom systemet.
Vilka hot och risker är det då vi står inför när det kommer till vattenrelaterad infrastruktur? Michael Malm pekar på flera aspekter att ta hänsyn till.
– Det kan handla om att förstöra, försvåra eller skada det som är sårbart och av strategisk vikt. Till exempel genom biologisk kontaminering av vattentäkter eller genom att fysiskt sabotera kritisk infrastruktur, som pumpar och reningsverk, säger han.
Inget kan uteslutas
Försvarsmakten utesluter inga scenarier, och Michael Malm betonar vikten av att ta hotbilden på största allvar.
– Vår uppgift är att förbereda oss på allt, även sådant som idag kan verka osannolikt. Om vi avfärdar ett hot som sedan blir verklighet står vi oförberedda, och det är en risk vi inte har råd att ta.
Den breddade hotbilden ställer också nya krav på hela det svenska totalförsvaret – inte minst efter vårt inträde i Nato.
Så påverkar Nato-medlemskapet våra säkerhetskrav
Sveriges Nato-medlemskap innebär nya förväntningar på stabilitet och förmåga att stå emot yttre hot. Det betyder att Nato ställer krav på att medlemsländer ska ha fungerande infrastruktur och en stark civil beredskap för att kunna upprätthålla samhällets funktioner även under kriser.
– Nato ställer förväntningar på medlemsländernas motståndskraft, men utan att detaljstyra hur det ska genomföras. De går inte in och specificerar att varje kraftverk eller vattenverk måste ha bevakning, och de reglerar inte heller exakt hur mycket vatten varje invånare ska ha tillgång till. Istället handlar det om breda riktlinjer för att säkerställa att samhället fungerar även under kris och konflikt, förklarar han.
Till sin hjälp har medlemsländerna “Seven Baseline Requirements”: Sju grundläggande principer för beredskap, definierade av Nato. Där ingår bland annat livsmedelsförsörjning och energisystem, med syfte att skapa förutsättningar för att ett land ska kunna upprätthålla sin försvarsförmåga även under påfrestande förhållanden.
– Alla dessa riktlinjer syftar ytterst till att möjliggöra ett fungerande militärt försvar. Den första av dessa sju principer är “Continuity of Government”, vilket innebär att stadsledningen och regionala beslutsfattare, som landshövdingar och kommunstyrelser, måste kunna fortsätta styra även under kris. Andra principer handlar om att el- och vattensystem, transporter och livsmedelsförsörjning ska kunna upprätthållas även vid yttre hot.
– Att bygga robusthet är avgörande. Vi kan inte utgå från att vi alltid kommer att kunna operera under normala förhållanden, konstaterar Malm.
Michael Malm medverkar på Vatten2025 för att belysa kopplingen mellan vatten och säkerhet. Han kommer att prata om aktuella hot, vilka krav Nato ställer och hur Sverige hanterar säkerhetsutmaningarna idag – samt vad som behöver göras framåt.
Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. Därför arrangers en tre dagars konferens på Vatten2025 där forskare och politiker sammanförs med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.