PFAS och samhällets dolda miljardnota
4 juni / 2025
PFAS kallas ofta för evighetskemikalier. Ämnen som inte bryts ner i naturen och som ansamlas i människokroppen. Idag kan spår av dem hittas i blodet hos alla svenskar. Dessa kemikalier förekommer i allt från brandskum och vattenavvisande kläder till matförpackningar och olika industriella processer. På bara några årtionden har de gått från att ses som en teknisk innovation till att utgöra ett av vår tids största miljöproblem.
PFAS-föroreningar utgör ett allt större problem, och nu väntar samhället en kostsam framtid. Att sanera vatten, mark och människokroppar från dessa ämnen kan komma att kosta flera hundra miljarder kronor. Enligt granskningen Forever Lobbying Project, ett samarbete mellan 46 journalister från 16 olika länder, står EU-länder inför en saneringsuppgift av sällan skådad omfattning.
En journalistisk kraftsamling
Aleksandra Pogorzelska var en av 46 journalister som medverkade i det internationella undersökningsprojektet Forever Lobbying Project, en djupgående granskning av PFAS-föroreningar i Europa. Projektet leddes av den franska journalisten Stéphane Horel och avslöjade både de enorma kostnaderna för att sanera PFAS och hur kemikalieindustrin bedriver en aktiv lobbykampanj för att försvaga det föreslagna EU-förbudet mot ämnet.
– Vi kunde visa hur industrin just nu försöker påverka lagstiftningen bakom kulisserna. Vi granskade alltså inte historiska skeenden, utan en pågående maktkamp om vår framtida miljölagstiftning. Våra samhällen står inför en situation där frågan inte längre är om PFAS är ett problem, utan hur stort problemet egentligen är och hur samhället ska kunna bära kostnaderna, säger Aleksandra Pogorzelska, reporter på Dagens ETC.
Granskningen baserades på vetenskapliga modeller som användes för att beräkna kostnaderna för PFAS-sanering i samtliga EU-länder samt i Storbritannien, Norge, Schweiz och Island. Resultatet visar på enorma belopp, minst 1 100 miljarder kronor under de kommande 20 åren, och det under förutsättning att saneringen enbart gäller äldre PFAS-varianter och att alla utsläpp upphör omedelbart. Det är en tydlig indikation på att Europas PFAS-relaterade skuld är långt ifrån reglerad.
– Det här var en typ av undersökande journalistik som en enskild reporter aldrig hade kunnat göra själv. Det krävdes samarbete, expertis och tid men resultatet blev kraftfullt, berättar Aleksandra Pogorzelska.
En förorening som sker i det tysta
PFAS har kopplats till flera allvarliga hälsoproblem, såsom cancer, försämrat immunförsvar och leverskador. Trots detta har frågan först nyligen börjat få genomslag i den politiska debatten. En bidragande orsak är de uppmärksammade rättegångarna i USA, där kemikalieföretag som 3M och DuPont har dömts att betala mångmiljardbelopp i skadestånd. I Europa är läget mer komplicerat. Tydliga regelverk saknas ofta, och de rättsliga processerna präglas av långsamhet och teknisk komplexitet.
– I Sverige är det fortfarande svårt för en enskild person att kräva rättvisa om man drabbats, säger Aleksandra Pogorzelska.
PFAS-skandalen i Kallinge, Blekinge, räknas som en av de allvarligaste miljöskandalerna i Sverige. År 2013 upptäcktes att dricksvattnet från Brantafors vattenverk innehöll extremt höga PFAS-halter, över hundra gånger högre än EU:s gränsvärden. Källan visade sig vara brandskum som använts vid Försvarsmaktens övningar. Blodprover från lokalbefolkningen avslöjade några av de högsta PFAS-nivåerna som någonsin registrerats i världen. Efter en utdragen rättsprocess slog Högsta domstolen i december 2023 fast att de förhöjda halterna i blodet utgör en personskada, vilket innebär att de drabbade har rätt till skadestånd.
– PFAS är egentligen tiotusen olika ämnen som har lite olika egenskaper. Men det de har gemensamt är att de är väldigt svåra att bryta ner och därför ökar hela tiden halterna av PFAS, i våra ådror och i naturen. Och det är tydligt att vi ännu inte har förstått vidden av konsekvenserna, säger Aleksandra Pogorzelska.
Vem betalar miljardkostnaderna?
PFAS handlar inte enbart om hälsa eller tekniska lösningar. Det är också en fråga om rättvisa. Samhället står inför utmaningen att ta ansvar för de miljöskulder som har vuxit fram under årtionden och avgöra hur dessa bör hanteras på ett rättvist och hållbart sätt.
– Vi är väldigt glada att vår granskning nått så många politiker och beslutsfattare. Vi har under den här tiden upptäckt att många politiker inte förstår allvaret. Samtidigt är frågan komplex och just nu pågår ett arbete där man ställer samhällsnyttor mot varandra. Ingen vill ju förbjuda PFAS i framställningen av mediciner till exempel, säger Aleksandra Pogorzelska.
De nya föreslagna EU-reglerna innebär begränsningar för användningen av över 10 000 olika PFAS-ämnen. Samtidigt cirkulerar redan stora mängder av dessa evighetskemikalier i samhället. För vattenverk, industrier och kommuner innebär det att omfattande insatser för sanering och rening måste genomföras. Kostnaderna kan bli mycket höga men ännu är det oklart vem som ska bära ansvaret.
– Det är många inom vattenbolagen som kämpar med att visa att de vill ha mindre användning för att det är de som behöver rena vattnet. Jag tror att om man begränsar användningen av det så kommer det vara en morot eller ett incitament för företag att ta fram andra PFAS-fria lösningar, säger Alexandra Pogorzelska.
PFAS-frågan tar plats på Vatten2025
På Vatten2025, Sveriges största mötesplats för vattensektorn, kommer PFAS-frågan att stå högt på agendan. Syftet är att lyfta medvetenheten kring utmaningarna med PFAS-rening, tydliggöra behoven som uppstår och presentera de lösningar som redan finns tillgängliga.
– Jag hoppas att vi kan bidra till debatt och att påverka politiker att ta fram regler som skyddar oss. Det kommer nämligen krävas politisk vilja för att hantera det här problemet. I Storbritannien har man nu tillsatt ett undersökande utskott i deras parlament, som ska granska användningen av PFAS. Förhoppningsvis finns det lärdomar för oss att ta del av, avslutar Aleksandra Pogorzelska.
Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. På konferensen sammanförs forskare och politiker med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.