Vattenlunchen i Almedalen 2025
Den svenska vattenförsörjningen i kris - höjdpunkter och reflektioner

När Mötesplats Vatten för tredje året i rad bjöd in politiker, näringsliv, akademi och branschexperter till Vattenlunchen i Almedalen var det vattenberedskapen som stod i fokus. Att vattenförsörjningen spelar en avgörande roll för att stärka samhällets beredskap och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner är ingen nyhet. Samtidigt står det svenska vattennätet inför stora utmaningar, med en ålderstigen infrastruktur och ett betydande underhållsbehov. Redan idag är vattenförsörjningen hårt ansatt, och den stora frågan är hur systemet ska klara att fungera när yttre påfrestningar ytterligare ökar belastningen.

Under lunchen fick vi bland annat lyssna till Helena Dyrssen, statssekreterare till miljöminister Romina Pourmokhtari, Svenskt Näringslivs miljöpolicyexperter Marcus Wangel och Karin Nilsson samt en stark panel med Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, Emelie Värja, chefekonom SKR och Marcus Wangel, Svenskt Näringsliv.

”Kinderägg” och företagsrisker

I sitt anförande framhöll Helena Dyrssen, statssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, att vattenresiliens är en central fråga både nationellt och på EU-nivå. Hon beskrev EU:s vattenresiliensstrategi som ett “Kinderägg” – ett mångfacetterat verktyg som kopplar samman miljö, klimat, samhällssäkerhet och näringslivets konkurrenskraft. Strategin syftar till att stärka Europas beredskap, stimulera innovation och hållbar utveckling, skydda biologisk mångfald och säkerställa tillgången till rent dricksvatten.  Privata investeringar, som ännu inte förekommer i Sverige, var också något som Helena Dyrssen ansåg var intressant att titta vidare på. Hon betonade också vikten av samverkan mellan kommuner, regioner, staten och industrin, samt behovet av kompetensförsörjning inom VA-sektorn.

Samtidigt som EU:kommissionen konstaterat att fem av de tio största globala företagsriskerna under 2024 var vattenrelaterade är det också just investeringar i vattenresiliens som kommer ha en stor betydelse för europeiska företag och EU:s gemensamma konkurrenskraft. Helena Dyrssen poängterade också att investeringar i vatteninfrastruktur är avgörande för alla företag, särskilt små och medelstora, och att Sverige kan dra lärdom av vad som händer i resten av EU för att stärka vattenresiliensen på hemmaplan.

Att vatteninfrastrukturen blivit en viktig fråga för näringslivet nationellt avspeglas också i den rapport som Svenskt Näringsliv valde att presentera på Vattenlunchen. Under sitt framträdande betonade också Marcus Wangel och Karin Nilsson, miljöpolicyexperter på Svenskt Näringsliv, att fler medlemsföretag ser ökade utmaningar kopplade till det kommunala vattensystemet, där taxor stiger, underhållsskulden växer och kraven på VA-infrastrukturen ökar till följd av urbanisering, klimatförändringar och skärpta miljökrav. Detta skapar en osäkerhet för företagen, både direkt genom driftstörningar och merkostnader, och indirekt genom minskat investeringsintresse, högre försäkringspremier och svårigheter att etablera verksamheter i vissa kommuner.

Marcus Wangel lyfte fram behovet av ett tydligare statligt ansvar och samordning, moderniserade finansieringsförutsättningar, längre fonderingstider och uppdaterade investeringsplaner, samt ett ökat samarbete mellan offentlig och privat sektor för att tillvarata näringslivets innovationskraft och kompetens. Karin Nilsson poängterade att åtgärderna inte ska ersätta kommunalt självstyre, men att de är nödvändiga för att kommunerna ska kunna möta ett mer tekniskt och strategiskt komplext uppdrag. Hon lyfte också behovet av uppdaterad data och potentialen för AI och digitalisering inom VA-sektorn för att förbättra planering, resiliens och långsiktig hållbarhet.

Båda betonade att frågan kring VA inte längre enbart är en kommunal angelägenhet utan även en strategisk fråga som påverkar både företagsklimat och hållbar utveckling. De framhöll vikten av långsiktig planering, nationell samordning, kompetensförsörjning och nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att säkerställa ett robust och hållbart VA-system som kan möta framtida utmaningar.

Vass laguppställning på scen

I den efterföljande panelen, bestående av Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, Emelie Värja, chefsekonom på SKR, och Marcus Wangel från Svenskt Näringsliv diskuterade utmaningar och möjligheter under ledning av moderator Daniel Persson. I den efterföljande panelen, bestående av Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, Emelie Värja, chefsekonom på SKR, och Marcus Wangel från Svenskt Näringsliv diskuterades utmaningar och möjligheter under ledning av moderator Daniel Persson.

Inledningen av panelsamtalet berörde sårbarheten i svensk livsmedelsindustri kopplat till vattenförsörjning. Björn Hellman framhöll att industrin är känsligt eftersom vatten både är en central insatsvara och nödvändighet för att bibehålla en god hygien i produktionen. Ett avbrott i vattenförsörjningen skulle snabbt få allvarliga konsekvenser för matproduktionen och leveranskedjan.

Investeringsbehovet och det “politiska misslyckandet”

Diskussionen övergick sedan till varför investeringarna i VA-systemen i kommunerna inte sker i tillräcklig takt.  Många system som byggdes under 1950–1970-talen kräver nu omfattande underhåll där ekonomi och kompetensförsörjning är centrala begränsningar, särskilt i mindre kommuner. I SKR:s ekonomirapport från maj 2025 uppger 73% av de tillfrågade kommunerna att de behöver öka investeringar inom just VA och hon betonade att frågan har hög prioritet på SKR och att behovet av VA-investeringar inte minst ökar med tanke på beredskap och kritisk infrastruktur. Marcus Wangel pekade på att situationen är allvarlig och kopplade den till ett bredare perspektiv: klimatanpassning, infrastruktur, geopolitik och näringslivets konkurrenskraft. Han beskrev den långvariga bristen på investeringar som ett ”politiskt misslyckande” som har lett till dagens utmaningar.

Skillnader riskerar dra isär landet

När det gällde skillnader mellan olika kommuner och regioner, framhöll Emelie Värja att om kostnaderna för vatten och avlopp helt ska belasta taxekollektivet riskerar ojämlikheten att öka. Idag är det 600 % skillnad i VA-taxan mellan olika kommuner och om taxekollektivet ska stå för all investering kommer skillnaderna öka ännu mer.

Hon betonade behovet av statligt stöd och exemplifierade med att när dagens VA-infrastruktur byggdes var staten medfinansiär till 50% och detta är något staten skulle kunna titta närmare på. Hon nämnde också riktade investeringsbidrag för att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Björn Hellman underströk att skillnader i VA-kostnader påverkar konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsindustri och kan leda till att företag flyttar utomlands om tillgången på vatten inte är säkerställd.

Marcus Wangel instämde och menade att regionala skillnader och olika branschers behov är en utmaning. Vissa områden, så som Gotland, Jämtland och Gästrikland har stora utmaningar. Det riskerar att koncentrera investeringar till vissa geografiska platser, vilket kan skada den livskraft som behövs i hela landet.

Vad som behövs för att säkra en robust vattentillgång

Emelie Värja lyfte samverkan och statens roll, med långsiktiga planeringsförutsättningar, riktade investeringsbidrag och ökad kunskap. Marcus Wangel beskrev att Svenskt Näringsliv nu planerar att föra fram näringslivets perspektiv i direkta dialoger med regeringen. Moderator Daniel Persson adresserade en uppföljande fråga till Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten, i publiken, som förklarade hur Svenskt Vattens industridialog är ett sätt för organisationen att samverka kring företagens behov. Samtidigt poängterade han att enligt grunduppdraget är den lagstadgade prioriteringen hushållens vattenförsörjning vid händelse av kris, och inte industrierna, även om det utifrån ett samhällsperspektiv kanske skulle behövas. Björn Hellman tryckte på behovet av statliga resurser och dialog mellan kommuner och företag. Han menade att bristande vattenförsörjning är en risk för svensk livsmedelsindustri och försörjningsförmåga. Marcus Wangel lyfte innovation och teknikutveckling som viktiga framtidsfaktorer, där företagen själva driver lösningar framåt.

Panelen avslutades med en vision om att en hållbar VA-infrastruktur på 10–15 års sikt kräver både statlig finansiering och en konkurrenskraftig inhemsk livsmedelsindustri, samtidigt som innovationer och entreprenörskap ska nyttjas för att stärka resiliensen i hela landet.

När vi summerar och reflekterar över årets arrangemang är vi oerhört glada över att Vattenlunchen i Almedalen börjar etableras som en naturlig mötesplats där vattenfrågan diskuteras tvärs över ansvarsgränser och intressesfärer. Att politiker, myndighetsrepresentanter, näringslivet och akademin väljer att delta för att lyssna, dela med sig och diskutera hur man kan bidra, både enskilt och gemensamt, har ett stort värde för att lyfta vattenfrågan i ett vidare perspektiv.

Vi ser fram emot att fortsätta dialogen på Mötesplats Vatten 21-23 oktober på Svenska Mässan i Göteborg.

Om Vatten2025