Ukrainas lärdom: “Ta hotet på allvar – förbered er på alla nivåer”
26 september / 2025
Enligt UNICEF saknar 68 procent av ukrainarna centraliserad dricksvattenförsörjning. Trots det lyckas många kommuner tillhandahålla 20 liter dricksvatten per person och dag.
– Kommunala chefer och vattenarbetare är hjältar som riskerar livet för att Ukraina ska ha rent vatten, säger docent Karina Shyrokykh.
Sedan 24 februari 2022 har Ukraina visat på en imponerande motståndskraft i försvaret mot Ryssland. Soldater står emot de ryska styrkorna vid fronten och kommunala vattenarbetare riskerar livet när de reparerar spruckna ledningar – ibland under direkt beskjutning.
Docent Karina Shyrokykh vid Stockholms universitet, har tillsammans med Livsmedelsverket kartlagt hur kriget påverkar tillgången till mat och vatten. Hon medverkar på konferensen Vatten2025 för att dela de viktigaste lärdomarna med fokus på vattenförsörjning.
– Vi ser att hela samhället hjälper till. I våra intervjuer säger dock många att de flesta samhällsaktörer var oförberedda. En av våra stora lärdomar är: ta hotet på allvar och förbered er på alla nivåer, säger hon.
Krigets förödelse: 40 000 kilometer skadade vattenledningar
Redan tidigt i kriget stod det klart att Ryssland avsiktligt attackerade civil infrastruktur, inklusive energi- och vattenförsörjning. Enligt UNICEF har runt 40 000 kilometer vattenledningar skadats, och 68 procent av befolkningen förlorat tillgången till centraliserad dricksvattenförsörjning. Karina Shyrokykh beskriver de inledande månaderna som de svåraste: Strömavbrott slog ut pumpar och dieselgeneratorer fick användas – samtidigt som bränsle och reservdelar blev svåra att få fram.
Den centraliserade vattenförsörjningen visade sig särskilt sårbar. I hamnstaden Mykolaiv, som Karina Shyrokykh undersökt , slogs stora delar av vattennätet ut.
– En huvudledning sprängdes och man fick använda delvis avsaltat vatten från Svarta havet för tekniskt bruk. Det löser kortsiktigt problemet, men de gamla sovjetiska rören klarar inte salthalten och vittrar sönder.
Ökad kommunal makt stärkte motståndskraften
Tidigt förstördes också Ukrainas största klorfabrik, vilket tvingade kommuner att hitta alternativa reningsmedel från EU-länder.
– Det blev dyrare, men visade sig fungera. Tack vare decentraliseringsreformen 2014 kunde också ukrainska kommuner söka EU-medel och ta egna beslut om inköp av generatorer, vilket har varit en nyckel i landets motståndskraft.
I exemplet Mykolaiv har UNICEF och Danmark dessutom stöttat med portabla reningsstationer, som gjort det möjligt för befolkningen att få tillräckligt med dricksvatten.
– Ukraina har kunnat förse invånarna med 20 liter drickvatten per dag, vilket vi ser som tillräckligt för överlevnad.
Hållbar fred enda vägen framåt
Karina Shyrokykh betonar att säkrad vattenförsörjning inte är möjlig utan en hållbar fred. Det finns nämligen inte tillräckligt med arbetskraft i de värst drabbade områdena för att kunna reparera det förstörda VA-systemet.
– Utan fred kommer varken stora investeringar på plats eller arbetskraften att återvända, säger hon och fortsätter:
– Parallellt behöver landet planera för en decentraliserad energiförsörjning, alternativa logistikvägar, tydliga scenarioplaner och långsiktiga investeringar.
Beredskap är A och O
Lärdomarna från Ukraina är tydliga: att vara förberedd för det värsta ökar motståndskraften. Länder som vill stå emot ett invasionskrig där motståndaren inte skyr några medel, bör decentralisera både energi- och vattenförsörjningen.
– Vårt enda råd är: börja förbereda er nu. Vänta inte tills det är för sent. Alla nivåer i samhället måste vara med, roller och ansvar tydligt utsedda, avslutar hon.
Den självklara vägen framåt för branschen, och för att uppnå rätt strategi och effektiv omställning, är dialog. På konferensen sammanförs forskare och politiker med vatten- och VA-branschens beslutsfattare och kunder.