Anders Magnusson
Jag har en gedigen bakgrund inom biogasteknik, miljökonsekvensbedömningar och gasrelaterad säkerhet med över 10 års erfarenhet inom området. Min akademiska grund utgörs av en gymnasielärarutbildning med inriktning på biologi och kemi vid Karlstads universitet, kompletterad med studier i mikrobiell ekologi vid Göteborgs universitet. Därtill har jag en specialiserad utbildning inom biogasteknik från Yrkeshögskolan i Hallsberg, omfattande 400 YH-poäng.
Min yrkesbana har varit inriktad på biogas och miljöteknik, där jag har arbetat både som utbildare och konsult. Mellan 2013 och 2015 undervisade jag vid Yrkeshögskolan i Hallsberg inom biogasteknik och sedan 2015 har jag varit utbildare inom gasföreståndarutbildning vid Nitoves AB. Parallellt har jag deltagit i en rad ansökningar enligt miljöbalken, bland annat för Himmerfjärdsverket. Totalt har det blivit 8 tillståndsansökningar för reningsverk och avfallsanläggningar sedan 2013.
Mitt arbete har även omfattat riskutredningar för ett stort antal biogasanläggningar, sammanlagt 21 stycken mellan 2013 och 2021, samt utredningar kring slamkvalitet och lakvattenhantering för aktörer som Dala VA, Telge Nät, Greensoil AB och Mewab. Jag har även haft en aktiv roll i Revaq genom att sedan 10 år tillbaka ta fram deras årsrapport.
Inom kretsloppsanpassade avloppslösningar har jag varit handledare för kommunala projekt i Knivsta, Haninge och Östhammar och deltagit i uppförandet av ureahygieniseringsanläggningar i Knivsta och Haninge. Mellan 2017 och 2021 var jag del av projektgruppen för Knivstas ureahygienisering och ansvarade mellan 2018 och 2020 för tillståndsansökningar kopplade till anläggningarna.
Under de senaste åren har mitt fokus alltmer riktats mot metanemissioner, där jag verkat som mätkonsult sedan 2021. Jag har ansvarat för kanslifunktionen inom Egenkontroll Metanemissioner (EgMet) mellan 2020 och 2024 samt sammanställt rapporter för EgMet:s två 3 åriga mätperioder. För närvarande leder jag det av Svenskt Vatten Utveckling finansierade projektet ”Metanemissioner från reningsverkens slamhantering” samt den svenska delen av ”Sewer Methane Methods for Everyone” från 2024 och framåt.
Jag är även ansvarig för Nitoves arbete i projektet ”Uppföljning av gårdsbaserade biogasanläggningar (samt en gödselsepareringsanläggning) – Energi, ekonomi, växtnäring och klimat”, som finansieras av Jordbruksverket. Genom mitt arbete har jag bidragit till utvecklingen av biogasteknik, emissionsmätningar och miljöbedömningar, med ett starkt fokus på hållbarhet och kretsloppstänkande.
tisdag
21 oktober
15:00 - 15:20
Metanemissioner från avloppsreningsrening – Tre projekt som stärker kunskapen och minskar utsläppen
Metan är en kraftfull växthusgas med en stor klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutralitet och uppfylla EU:s skärpta krav i det nya avloppsdirektivet behöver VA-sektorn bättre förstå och hantera metanemissioner från ledningsnät, produktionsanläggningar och slamhantering.
Jag har under de senaste åren varit ansvarig för tre projekt som kartlägger dessa utsläpp och sammantaget ger en heltäckande bild av metanemissioner från avloppsrening. Vid konferensen Vatten 2025 vill jag presentera resultat från dessa projekt och diskutera strategier för framtiden:
1. Sewer Methane Methods for Everyone; Metanemissioner från avloppsreningsverkens ledningsnät- Ett internationellt samarbetsprojekt där vi utvecklar nya beräkningsmetoder för metanemissioner i självfallsledningar. Projektet pågår just nu och involverar samarbetspartners i Europa, USA och Australien. Resultaten kommer att ge VA-aktörer bättre verktyg för att kvantifiera och rapportera utsläpp i enlighet med EU:s krav. Vid tiden för konferensen har vi gjort alla mätningar i projektet och håller på med beräkningar och rapportskrivning. Jag kommer att kunna presentera helt färska, ej ännu publicerade data om detta relativt outforskade område.
2. EgMet - Egenkontroll av metanemissioner från biogasproduktion. EgMet är det etablerade systemet för att kvantifiera och följa upp metanutsläpp vid svenska reningsverk och biogasanläggningar. På uppdrag av Svenskt Vatten har jag, vid tidpunkten för konferensen, sammanställt en ny rapport baserad på den senaste mätomgången inom EgMet. Rapporten analyserar utsläppstrender och identifierar utsläppskällor. Kunskaper om dessa emissioner är avgörande för att VA-branschen ska kunna vidta rätt åtgärder och rapportera enligt det nya avloppsdirektivet.
3. Metanemissioner från mellanlagring av slam - Ett projekt finansierat av Svenskt Vatten Utveckling, där vi undersökt hur lagringstid, temperatur och rötningsteknik påverkar metanutsläpp från slam. Den slutliga rapporten har publicerats inför konferensen och innehåller viktiga slutsatser om vilka faktorer som påverkar emissionerna hur dessa kan minskas genom optimerad slamhantering.
Dessa tre projekt representerar avgörande pusselbitar som tillsammans ger en heltäckande blid av metanemissioner från avloppsrening. Jag ser fram emot möjligheten att presentera slutsatser från projekten på Vatten 2025 och därmed bidra till en mer kunskapsdriven och effektiv strategi för minskade metanemissioner i VA-branschen så att vi kan nå målet "Klimatneutralt VA".
- Lokal:
- Innovationsscenen
- Språk:
- Svenska
Metan är en kraftfull växthusgas med en stor klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutralitet och uppfylla EU:s skärpta krav i det nya avloppsdirektivet behöver VA-sektorn bättre förstå och hantera metanemissioner från ledningsnät, produktionsanläggningar och slamhantering.
Jag har under de senaste åren varit ansvarig för tre projekt som kartlägger dessa utsläpp och sammantaget ger en heltäckande bild av metanemissioner från avloppsrening. Vid konferensen Vatten 2025 vill jag presentera resultat från dessa projekt och diskutera strategier för framtiden:
1. Sewer Methane Methods for Everyone; Metanemissioner från avloppsreningsverkens ledningsnät- Ett internationellt samarbetsprojekt där vi utvecklar nya beräkningsmetoder för metanemissioner i självfallsledningar. Projektet pågår just nu och involverar samarbetspartners i Europa, USA och Australien. Resultaten kommer att ge VA-aktörer bättre verktyg för att kvantifiera och rapportera utsläpp i enlighet med EU:s krav. Vid tiden för konferensen har vi gjort alla mätningar i projektet och håller på med beräkningar och rapportskrivning. Jag kommer att kunna presentera helt färska, ej ännu publicerade data om detta relativt outforskade område.
2. EgMet - Egenkontroll av metanemissioner från biogasproduktion. EgMet är det etablerade systemet för att kvantifiera och följa upp metanutsläpp vid svenska reningsverk och biogasanläggningar. På uppdrag av Svenskt Vatten har jag, vid tidpunkten för konferensen, sammanställt en ny rapport baserad på den senaste mätomgången inom EgMet. Rapporten analyserar utsläppstrender och identifierar utsläppskällor. Kunskaper om dessa emissioner är avgörande för att VA-branschen ska kunna vidta rätt åtgärder och rapportera enligt det nya avloppsdirektivet.
3. Metanemissioner från mellanlagring av slam - Ett projekt finansierat av Svenskt Vatten Utveckling, där vi undersökt hur lagringstid, temperatur och rötningsteknik påverkar metanutsläpp från slam. Den slutliga rapporten har publicerats inför konferensen och innehåller viktiga slutsatser om vilka faktorer som påverkar emissionerna hur dessa kan minskas genom optimerad slamhantering.
Dessa tre projekt representerar avgörande pusselbitar som tillsammans ger en heltäckande blid av metanemissioner från avloppsrening. Jag ser fram emot möjligheten att presentera slutsatser från projekten på Vatten 2025 och därmed bidra till en mer kunskapsdriven och effektiv strategi för minskade metanemissioner i VA-branschen så att vi kan nå målet "Klimatneutralt VA".