Elin Andersson
torsdag
23 oktober
11:15 - 12:00
Naturvårdsverkets roll och arbete inom avloppsberedskap
Avloppshantering är en av grundpelarna i att upprätthålla både folkhälsa och miljöhänsyn. Med ökande utmaningar såsom klimatförändringar, urbanisering och potentiella säkerhetsrisker har behovet av robusta och resilienta avloppssystem blivit alltmer kritiskt. En effektiv avloppshantering kräver utöver tekniska lösningar också välkoordinerade beredskapsåtgärder och samarbeten mellan olika aktörer. Under krissituationer kan avloppssystem utsättas för omfattande störningar, och därför är det nödvändigt att då ha planer och strukturer som säkerställer kontinuitet och motståndskraft.
I Sverige har nationella myndigheter och kommuner men också andra aktörer tagit viktiga steg för att möta dessa utmaningar. Totalt finns 61 statliga myndigheter som ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Som beredskapsmyndighet har Naturvårdsverket en central roll i arbetet för att stärka avloppsberedskapen bl.a. genom insatser som kunskapsuppbyggnad och samverkan.
För att ge konferensdeltagarna en bättre inblick i hur myndigheten arbetar för att hantera beredskapsfrågor inom avloppshantering kommer Elin Andersen, som är enhetschef för avlopps- och miljöhänsynsenheten på Naturvårdsverket, hålla en presentation på temat.
Vad är Naturvårdsverkets ansvar och arbete vid kris eller höjd beredskap? Konferensdeltagarna kommer bland annat få höra om ett MSB-finansierat projekt som Naturvårdverket driver om att utreda alternativa lösningar vid störning i den ordinarie avloppstjänsten. Besökarna kommer också att få höra om hur Naturvårdsverket arbetar med både investeringsprogram inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt egna åtgärder inom myndighetens ansvarsområde och hur dessa bidrar till att höja den nationella förmågan att hantera störningar. I beredskapsarbetet har Naturvårdsverket även tät samverkan med andra aktörer, såsom Livsmedelsverket och pekar på vikten av samarbete för att skapa ett effektivt och hållbart beredskapssystem.
Avloppshantering är en av grundpelarna i att upprätthålla både folkhälsa och miljöhänsyn. Med ökande utmaningar såsom klimatförändringar, urbanisering och potentiella säkerhetsrisker har behovet av robusta och resilienta avloppssystem blivit alltmer kritiskt. En effektiv avloppshantering kräver utöver tekniska lösningar också välkoordinerade beredskapsåtgärder och samarbeten mellan olika aktörer. Under krissituationer kan avloppssystem utsättas för omfattande störningar, och därför är det nödvändigt att då ha planer och strukturer som säkerställer kontinuitet och motståndskraft.
I Sverige har nationella myndigheter och kommuner men också andra aktörer tagit viktiga steg för att möta dessa utmaningar. Totalt finns 61 statliga myndigheter som ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Som beredskapsmyndighet har Naturvårdsverket en central roll i arbetet för att stärka avloppsberedskapen bl.a. genom insatser som kunskapsuppbyggnad och samverkan.
För att ge konferensdeltagarna en bättre inblick i hur myndigheten arbetar för att hantera beredskapsfrågor inom avloppshantering kommer Elin Andersen, som är enhetschef för avlopps- och miljöhänsynsenheten på Naturvårdsverket, hålla en presentation på temat.
Vad är Naturvårdsverkets ansvar och arbete vid kris eller höjd beredskap? Konferensdeltagarna kommer bland annat få höra om ett MSB-finansierat projekt som Naturvårdverket driver om att utreda alternativa lösningar vid störning i den ordinarie avloppstjänsten. Besökarna kommer också att få höra om hur Naturvårdsverket arbetar med både investeringsprogram inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt egna åtgärder inom myndighetens ansvarsområde och hur dessa bidrar till att höja den nationella förmågan att hantera störningar. I beredskapsarbetet har Naturvårdsverket även tät samverkan med andra aktörer, såsom Livsmedelsverket och pekar på vikten av samarbete för att skapa ett effektivt och hållbart beredskapssystem.