– Efter en regnig sommar, som i år, kan det vara svårt att förstå att vi på flera håll behöver hushålla med vårt vatten. Ändå är det så.
Det säger Margareta Lundin Unger på Havs- och vattenmyndigheten, som gör en stor konferenssatsning i samband med Vatten2023.

Hur säkerställer vi framtidens dricksvattensförsörjning?
Den frågan ställer Havs- och vattenmyndigheten, som bjuder in till en endagskonferens 26 oktober på Svenska Mässan, parallellt med Vatten2023.
Myndigheten medverkar också i konferensprogrammet på Vatten2023, där Johan Kling, avdelningschef på avdelningen för vattenresursförvaltning, talar kring stöd och samverkan för trygg och säker dricksvattenförsörjning.

Spännande projekt visas
Efter tre, efter svenska förhållanden, mycket torra år 2016–2018 beslutade regeringen att satsa totalt 250 miljoner kronor under fyra år för att trygga landets tillgång till dricksvatten.
Pengarna har betalats ut från Havs-och vattenmyndigheten via länsstyrelserna, framförallt till kommunala projekt.
– Över 600 projekt har tagit del av stödet. Under konferensen visas ett axplock av några spännande projekt, berättar Margareta Lundin Unger, utredare på enheten för miljöprövning på Havs- och vattenmyndigheten.
Ett syfte är att låta de som drivit projekten träffas och utbyta erfarenheter. Dessutom medverkar Nationella samordningsgruppen för dricksvatten, där ett flertal aktörer ingår som representerar kommuner, dricksvattenproducenter, länsstyrelser och nationella myndigheter, däribland Livsmedelsverket.

Investeringar i förstärkt skydd
De sista statliga stödpengarna utbetalas i år. Vad har hänt, har det blivit någon förbättring?
– Absolut, det har gjorts många åtgärder som investeringar och kunskapshöjande åtgärder i hela dricksvattenkedjan, säger Margareta.
Hon nämner framtagande av underlag för ny teknik, förstärkt skydd av vattenresurser i form av bättre övervakning, riskbedömningar och andra underlag för att inrätta vattenskyddsområden.
– Det handlar också om hur man genom kommunikation kan verka för hållbar vattenanvändning och hur man kan spara på dricksvatten genom att använda annat vatten. Till exempel dagvatten för bevattning och spolning av toaletter.

Låga nivåer – pedagogiskt problem
Vattenbrist är inget vi brukat förknippat med vårt sjörika land. Efter långa regnperioder, som nu i sommar, är det också ett pedagogiskt problem:
– Det kan vara svårt att inse att klimatförändringarna kan leda till att det kan bli både mer och mindre vatten samtidigt. Trots regn och översvämningar kan man ha problem med låga grundvattennivåer.
– Framförallt gäller det sydöstra Sverige, Öland och Gotland som haft svårigheter med vattentillgången i många år, säger Margareta.
Stödet har bidragit till att bättre kunskap tagits fram, till exempel för att mäta grundvattennivåer digitalt och spara på dricksvatten genom cirkulära lösningar, införande av vattenkiosker för tekniskt vatten, återvinning av regnvatten, etc.

Viktigt lyfta frågan
Margareta välkomnar initiativet till den nya mötesplatsen Vatten2023.
– Inriktningen sammanfaller ju mycket med hur vi tänker. Vi tycker framförallt att det är viktigt att lyfta frågan kring vattenresurserna. Att de behöver skyddas långsiktigt, med tanke på klimatförändringarna.
– Dessutom är ju vår myndighet en av de få nationella myndigheter som finns i Göteborg, så det är förstås extra roligt att Vatten2023 genomförs här.

Parallelt med Vatten2023 bjuder Havs- och vattenmyndigheten till en heldagars konferens 

Om deras konferens