Svenskt Vatten: "Någon i regeringen måste ta ledarskapet"

Sveriges vatteninfrastruktur har en mängd utmaningar och ett skriande investeringsbehov. Samtidigt blir vattenfrågan en allt hetare politisk potatis – som bollas mellan fem olika ministrar.

– Det är hög tid att någon sätter sig i förarsätet, säger Pär Dalhielm, VD på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten beräknar att det behöver reinvesteras 560 miljarder kronor i Sveriges vatteninfrastruktur till 2040. För att klara driften har VA-taxan höjts kraftigt i fjol och i år, med 8 respektive 14 procent.
Det är nödvändigt och en utveckling som lär fortsätta, enligt Pär Dalhielm:
– Vi räknar med att årskostnaden för en normalvilla, som idag ligger på drygt 10 000 kronor, kommer att fyrdubblas till 2040.
– Samtidigt varierar det kraftigt mellan kommuner, till exempel beroende på naturgeografiska förutsättningar, avstånd, hur många kunder man har och på hur klimatförändringarna slår. Men också på hur väl man underhållit sina VA-system historiskt sett.

Fyra drivkrafter
Bakom prisstegringarna ser Pär ser fyra huvudsakliga drivkrafter: eftersatt underhåll, beredskapskrav, klimatanpassning och nya lagkrav.
– Den enorma underhållsskulden är en direkt effekt av att vi inte har tagit kostnaden under tidigare decennier, som vi borde ha gjort. Därför måste vi nu renovera och reinvestera i stor skala, säger han.
Beredskapskraven syftar till att öka redundansen i systemet, till exempel genom reservvattentäkter, i säkerhetssystem och nödvattenplaner.
Det uppmärksammade sabotageförsöket mot ett vattentorn i Bollnäs har väckt många farhågor.
– En central fråga som behöver tydliggöras är vilka planeringsmål och redundanskrav vi ska ha för olika typer av kritisk infrastruktur, däribland vatten, menar Pär Dalhielm.
– För oss är det viktigt att bland annat ta lärdom av vad som hänt i Finland, som haft upprepade inbrott och attacker mot VA-anläggningar. Många tror att det kan vara ett sätt från främmande makt att testa samhällets robusthet.

Krav på avancerad rening
Klimatförändringarna ställer också nya krav, både på vattenproduktion och vattenkvalitet.
– EU har beslutat om dricksvattendirektivet som nu omsätts till svensk lag i olika trappsteg de närmaste åren, bland annat med nya krav på PFAS-rening. Vi kan också vänta oss ett nytt avloppsdirektiv med högre krav på avancerad rening, bland annat läkemedelsrening.

Snudd på uppseendeväckande
Många väntar med spänning på VA-beredskapsutredningen som lämnar sitt betänkande 30 november. Där har Svenskt Vatten medverkat som expert.
– Utredningen syftar till att tydliggöra statens och kommunernas ansvar för VA-frågorna. Hur man ska kunna underlätta finansieringen av vattentjänster, möjliga krav på investeringsplaner, med mera, konstaterar Pär Dalhielm.
Samtidigt är han kritisk till att ingen minister, inget departement, har helhetsansvaret för vattenfrågorna och vattenförsörjningen i Sverige:
– Det är snudd på uppseendeväckande, med tanke på hur viktig frågan är för samhällets utveckling, för klimatet, för näringslivet och för en god beredskap.
I regeringen delas ansvaret mellan landsbygdsministern, miljö- och klimatministern, infrastrukturministern, civilministern och civilförsvarsministern.
– Jag anser att staten bör visa ett betydligt större ansvarstagande, vara tydligare med målsättning och ambitioner i vattenfrågan. Det innebär också att någon måste sätta sig i förarsätet, ta ledarskap.

Förväntningar på Vatten2025
Han hoppas att mötesplatsen Vatten2025, 21–23 oktober på Svenska Mässan, kan bidra till att lyfta vattenfrågan.
– Det är i högsta grad en nationell fråga som berör hela samhället. Vi måste få den högre upp på samhällsagendan, menar Pär Dalhielm.
– Jag förväntar mig också att Vatten2025 blir den mötesplats som vi alla behöver: mellan behovsägarna, alltså VA-organisationerna, och de som kan hjälpa till med lösningarna inom den privata sektorn. De enorma utmaningar som vi står inför kan bara lösas med gemensamma krafter.