600 % i skillnad – vem betalar för Sveriges vatten?

Vissa kommuners invånare betalar omkring 600 procent mer i VA-taxa än andra. Samtidigt visar Svenskt Vatten att Sverige står inför historiskt stora investeringsbehov: cirka 23 miljarder kronor per år de kommande 15 åren för förnyelse och klimatanpassning.

– Att privatpersoner skulle bära dessa kostnader helt genom ökade taxor  skulle få stora konsekvenser, säger Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Idag står kommunernas invånare för en stor del av kostnaderna för VA-systemet via taxor. Ändras inte systemet kommer VA-taxorna öka kraftigt i hela landet, menar Emelie Värja.

Det finns flera förklaringar till varför VA-systemet är eftersatt.

– För det första syns det inte. Ledningarna ligger under marken och man märker inte att något är fel förrän det kommer brunt vatten ur kranen, eller när det blir stora läckage, säger Emelie Värja.

Tänka långsiktigt är en utmaning

Hon pekar också på svårigheten att tänka långsiktigt och kompetensbrist för den tekniska verksamheten inom vissa kommuner som två andra faktorer.

– Finansieringen innebär också en utmaning. Självkostnadsprincipen har lett till att det inte finns medel för att göra stora investeringar. Gör en kommun en större investering kommer det därför att innebära stora VA-taxehöjningar i dag.

Stora delar av det svenska VA-systemet byggdes under 60- och 70-talet. Den tekniska livslängden börjar nå sitt slut, och därmed står vi inför en puckel.

– När vi byggde ut en gång i tiden var staten med och finansierade till omkring 50 procent. Vad skulle det innebära för vattenkostnaden om taxekollektivet behöver ta hela kostnaden den här gången? Risken är att kostnaderna ökar och att skillnaderna mellan olika kommuner blir ännu större.

Emelie Värja anser därför att man måste titta på ett långsiktigt hållbart sätt att finansiera renoveringen och upprustning av anläggningen för att möta nya lagkrav.

Just nu undersöker SKR hur en modell för finansieringen skulle kunna se ut.

– Vatten är en kritisk resurs. Vi behöver titta på hur vi genomför den här satsningen på det mest effektiva sättet.

SKR: Staten måste ta större ansvar

SKR är på det klara med att staten även den här gången behöver ta ett större ansvar för VA-beredskapens långsiktiga finansiering.

– Vi tror att staten bör vara med och skapa långsiktiga förutsättningar och   säkra likvärdighet. Det finns en orättvisa i de orimliga lokala skillnaderna, säger hon och fortsätter:

– Staten bör ta ett stöttande ansvar. En bra väg att gå efter detta är att bygga upp ett långsiktigt hållbart system. En komponent är till exempel förslaget om möjligheten till fondering.

Fondering sprider ut kostnaderna på lång sikt

Förslaget innebär att kommuner ska kunna lägga undan medel till framtida investeringar, något som inte är möjligt i den utsträckning som krävs idag.

– Det betyder att när den stora investeringen väl behöver göras, finns det medel som gör att det inte slår direkt på taxorna.

De kommuner som generellt får det tuffast, enligt Emelie Värja, är glest befolkade kommuner som är stora till ytan.

Vad riskerar att hända om staten inte går in och tar ett större ansvar?

– Antingen får vi skyhöga VA-taxor med extremt stora skillnader. Eller så får vi inte samma kvalitet på vattnet överallt, där vissa kommuner helt enkelt inte klarar av att göra de nödvändiga investeringarna.

Emelie Värja deltar på Vatten2025

Emelie Värja är en av deltagarna under årets upplaga av Vatten2025. Där kommer hon att prata övergripande om kommunernas förutsättningar.

– Jag kommer presentera hur läget ser ut. Det är inte bara vattenledningarna som byggdes under 60- och 70-talet. Många verksamhetslokaler och bostäder byggdes då också, och kräver mycket underhåll.

Hon medger att vi står inför stora utmaningar.

– Det är många yttre faktorer som gör att vi kanske inte orkar hålla blicken framåt och tänka långsiktigt. Men tar vi inte hand om det långsiktiga nu så blir det högre kostnader i framtiden.

“Vi klarar det här bäst tillsammans”

I frågor om VA-systemet ser hon gärna att kommuner följer lyckade exempel och tar hjälp av andra som kommit längre eller sitter på särskild teknisk kompetens.

– Vi klarar det här bäst tillsammans: stat, kommun och invånare. Just samverkan mellan kommuner har visat sig vara ett effektivt sätt att hantera den här typen av tekniska frågor.

Vatten2025 är med sin samlade kompetens och över 250 utställare Sveriges största mötesplats inom vatten och avlopp. Här samlas en unik blandning av aktörer inom alla segmentets delar; offentlig sektor, industri, drift och underhåll. Det skapar en möjlighet för medarbetare på alla nivåer att träffas, utbyta idéer och utveckla sin kunskap kring nya tekniska och digitala lösningar.