VA – Sveriges nästa stora infrastrukturprövning

Det svenska näringslivet står stilla utan vatten, men våra VA-nät tillhör den osynliga infrastrukturen som sällan får uppmärksamhet förrän problemen är ett faktum. När företag tvekar inför investeringar på grund av osäker tillgång och växande riskkostnader hamnar vatten och avlopp plötsligt i fokus. Därför sker Sveriges nästa stora stresstest bokstavligen under markytan.

Det som länge har varit dolt under marken håller nu på att växa fram som en avgörande fråga för både näringsliv och samhällsberedskap. VA-näten är en självklarhet för företagen tills de slutar fungera. Behovet av upprustning är stort, och konsekvenserna av störningar kan bli kännbara: stillastående produktion, ökade försäkringskostnader och uppskjutna investeringar.

– Ett avbrott kan slå direkt mot produktionen, särskilt i livsmedels- och tillverkningsindustrin. Men det handlar också om stigande försäkringspremier och att regioner blir mindre attraktiva för investeringar när VA-infrastrukturen inte hänger med, säger Marcus Wangel, ansvarig för miljöpolicy hos Svenskt Näringsliv.

Den dolda infrastrukturen blir strategisk fråga

Frågan har därmed vuxit fram som en av de mest akuta prövningarna för svensk infrastruktur. Marcus Wangel beskriver hur medlemsföretagen allt oftare pekar på vatten som en begränsande faktor.

– Vatten och avlopp är lite av en dold infrastruktur. Man tänker sällan på det förrän något allvarligt händer, säger han och betonar att systemen visserligen fungerar i stort i dag, men att det inte finns några garantier framöver.

– Vi har fortfarande stora utmaningar, och det måste adresseras i närtid för att inte riskera att slå över ganska fort, säger han.

Även inom livsmedelsindustrin märks utvecklingen tydligt. Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, framhåller att produktionen är särskilt sårbar för avbrott.

– Förutom att vatten ofta är en del av produkten, måste vi ha rent vatten för att uppfylla livsmedelslagens krav på livsmedelssäkerhet. Utan vatten går produktionen ner, konstaterar han.

Han understryker att konsekvenserna kan bli betydande även om konsumenterna alltid kan välja något annat.

– Man måste inte ha färskt bröd om det finns knäckebröd, men för det enskilda företaget är det naturligtvis katastrof. Det är som vi framhåller i rapporten ”Recept för resiliens”. Själva maten kan vi ta ansvar för. Där tror jag inte att det finns någon som är bättre på att producera livsmedel än våra företag. Men vi är beroende av el, vatten och transporter. Och där är det andra som har ansvaret.

En underhållsskuld som växer

I början av 2025 publicerade Livsmedelsföretagen rapporten Recept för resiliens. Samtidigt lanserade Svenskt Näringsliv Ett robust VA-system för ett konkurrenskraftigt näringsliv, där man varnar för att eftersatt underhåll hotar Sveriges konkurrenskraft. Organisationen uppmanar kommuner, stat och industri att gemensamt ta fram en plan för investeringar och långsiktig styrning.

– Grunden till att vi tog fram rapporten är att medlemsföretag och branschförbund i allt högre grad lyfter det här som en växande utmaning, säger Marcus Wangel.

Rapporten uppskattar att det svenska VA-systemet behöver investeringar på omkring 31 miljarder kronor årligen. I dag ligger nivån på runt 21 miljarder, vilket skapar ett växande gap på tio miljarder per år, en underhållsskuld som redan gör sig påmind i näringslivet.

– Jag har följt frågan lite från sidan och sett hur siffrorna för underhållsskulden skruvas upp med miljarder kronor varje år. Det är inte bara leverantörer av VA-utrustning som borde vara intresserade, utan ett samhällsproblem om vi inte gör något åt det, säger Strömer, som samtidigt konstaterar att förutsättningarna att agera finns:

– Vi har sjöar och vattendrag i Sverige som är näst intill unika i ett europeiskt perspektiv. Finland och Norge har också sina särskilda förutsättningar.

När vattnet sinar hamnar konkurrenskraften på spel

För företagen kan konsekvenserna bli omedelbara: produktionen kan stoppas, leveranser utebli och det kan dröja länge innan allt är igång igen. Hotell och restauranger riskerar att hålla stängt, och datacenter kan drabbas av överhettning. På Gotland har sänkt vattentryck redan skapat problem för både livsmedelsproducenter och restauranger när informationen från kommunen kom för sent.

– Det som skapade störst irritation var att beskedet kom så sent. Hade man gått ut redan på våren, vid påsk, hade företagen haft handlingsutrymme att anpassa sig, säger Patrik Strömer.

Men frågan handlar inte bara om akuta störningar. Finansieringen är också kritisk. Rapporten visar att det tio miljarder kronor stora årliga gapet inte kan täckas enbart med VA-taxan. Marcus Wangel konstaterar att det i teorin skulle gå att täcka underskottet genom höjda avgifter, men att det skulle bli dyrt för hushåll och särskilt kännbart för småföretag. Alternativet, menar han, är att Sverige riskerar att bli mindre attraktivt för investeringar om företagen inte kan lita på långsiktig kapacitet i VA-systemen.

Patrik Strömer understryker att frågan inte bara handlar om kostnad. För livsmedelsföretagen är det avgörande att kunna lita på att vattenflödet säkras över tid.

– Att veta att volymen finns under en tioårsperiod är ofta viktigare än själva priset per kubikmeter, även om lågt pris är en konkurrensfördel för svenska företag, säger han.

Framåt blir samarbete allt viktigare

Vad finns då för alternativ? Wangel lyfter fram möjligheten att öppna för annan finansiering, till exempel via pensionsfonder eller offentlig-privata samarbeten, istället för att belasta VA-taxorna fullt ut. Han påpekar att eftersatt VA-infrastruktur kan hämma nyetableringar, vilket i sin tur leder till färre jobb, lägre tillväxt och minskad konkurrenskraft.

– I teorin kan man höja taxorna, men politiskt är det omöjligt. Vi måste hitta alternativa finansieringslösningar, säger Marcus Wangel.

Både Wangel och Strömer betonar att kommunerna inte kan bära ansvaret ensamma.

– Ansvaret är i dag splittrat på nästan 20 myndigheter och 290 kommuner. Vi behöver en tydligare statlig samordning, säger Marcus Wangel.

Strömer kompletterar:

– Även om vattenpriset skulle fördubblas är det en liten del av produktens totala värde. Men om vattnet inte finns alls blir det omöjligt att konkurrera. Därför är trygghet och långsiktiga avtal med kommunerna helt avgörande, säger Patrik Strömer.

En central mötesplats för frågan

På Vatten2025, Sveriges största mötesplats för vattensektorn, är just de frågor som Strömer och Wangel lyfter i fokus: det växande investeringsgapet, möjliga finansieringslösningar och hur kommuner, företag och stat kan dela ansvaret. Här fortsätter diskussionen om hur Sverige ska möta nästa stora infrastrukturprövning.

Säkra din biljett till Vatten2025.