Jenny Segergren

There is a great focus on climate neutrality, but how do we get there for the water sector? The first step is to collect and report data, we need to know our climate impact before we can suggest and take measures to reduce it.

The Nordic Water Utility Associations have in a common project created a report “The road towards a climate neutral water sector"  with the aim to reach a common understanding of different national climate accounting models, and their similarities and differences.

This session takes a closer look on how data and reporting is carried out in Sweden and Denmark. We have the same goal but we do it a little different in the 2 countries.

Vägen mot en klimatneutral VA-bransch
Den svenska VA-branschen har gemensamt antagit en ambition om att uppnå klimatneutralitet. För att uppnå detta krävs en kombination av minskad resursförbrukning, ökad cirkularitet samt ibland också nya teknikval. På detta seminarium kommer ni få ta del av hur vilka delar i VA-verksamheterna som har störst klimatpåverkan samt hur två VA-organisationer; Gryaab och Göteborg Kretslopp och Vatten, specifikt arbetar med att minska påverkan från dessa.

Vår omvärld är under ständig förändring och det förändrade omvärldsläget har i grunden påverkat hur vi behöver säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Vatten är en av våra mest samhällskritiska resurser och en avgörande faktor för vårt lands totalförsvar. Hur säkerställer vi beaktandet av totalförsvarsfrågor längs hela försörjningskedjan och hur arbetar vi effektivt med att integrera andra frågor som exempelvis dricksvattendirektivet på samma gång?

Vi kan alla vara eniga om att utmaningarna för vårt lands kommunala VA-bolag är många. Flertalet
kommuner kämpar med en underhållsskuld som är brantare än en skidbacke.
Att bedriva ett relevant planerat underhåll är en extremt viktig fråga för vårt lands samtliga
kommuner och kommunala VA-bolag. Särskilt gällande leverans av vårt dagliga dricksvatten samt
omhändertagande av avloppsvatten. Något som många privatpersoner ser som en självklar rättighet
att få löpande tillgång till.
I detta seminarie kommer vi att lyfta fram vikten av effektivt, planerat underhåll samt
förnyelseplanering. Belysa hur det till viss del kan ske, med i detta sammanhang relativt låga
omkostnader, men ändock med hög besparing på miljö och samhälle. Jämförelse emellan valen -
traditionellt grävande och schaktfri teknik.
SSTTs ordförande, Tomas Helenius, inleder passet med presentation av det allmänna nuläget samt de
enorma behoven som finns. Därefter delger en representant från VA SYD om sina erfarenheter i
samband med genomförandet av ett stort arbete mitt i centrala Malmö. Utförande leverantör av
arbetet beskriver dess speciella utmaningar och hur dessa åtgärdades.
Gemensamt summerar vi sedan. Hur stor blev förlusten i samband med läckaget? Hur påverkades
miljön? Hur påverkades samhället och människornas dagliga resande till och från arbetet?

PFAS, det vill säga per- och polyfluorerade ämnen, är en grupp av kemiska ämnen som får allt större uppmärksamhet i samhället idag. Kunskapen om dessa kemikalier växer, och med den ökar också antalet frågor vi ställer oss om framtiden och om vilka risker som vi kan komma att exponeras för imorgon och för kommande generationer när det gäller miljö- och hälsoaspekter.

Detta seminarium kommer att ge en bakgrund till kemin kring PFAS-ämnen och vad det är som gör dem så utmanande för både vår miljö och när de påträffas i våra vattenförekomster. IVL Svenska Miljöinstitutet har lång erfarenhet av olika projekt rörande PFAS-problematiken, dels genom kunskapsinhämtning, dels genom olika åtgärdsprogram som främst har rört vattenrening. En betydande del av seminariet kommer därför också att delge er erfarenheter kring detta. Avslutningsvis kommer det att hållas en öppen diskussion där vi gemensamt pratar om hur vi i framtiden bäst kan angripa PFAS-problematiken utifrån den kompetens vi har idag.
Jag ser fram emot att diskutera PFAS med er!