Nationens säkerhet: Med fokus på totalförsvaret och vattenförsörjning

I takt med ökande hot från cyberattacker och dramatiska klimatförändringar står Sveriges totalförsvar och kvaliteten på dricksvatten inför betydande utmaningar. Elenor Bernelow-Loyd, Robert Gladh och Kristina Fogel från RISE delar sina insikter om åtgärder som krävs för att säkra nationens vattenförsörjning och stärka totalförsvaret.

I en tid där hot och utmaningar inte längre är begränsade av tydliga geografiska gränser är säkerheten kring totalförsvaret och dricksvattenkvaliteten i Sverige mer relevant än någonsin. Elenor Bernelow-Loyd från RISE arbetar dagligen med frågor kring totalförsvaret och poängterar att hoten inkluderar allt från potentiella cyberattacker som kan lamslå vår kritiska infrastruktur till den påverkning klimatförändringarna har på vår vattenförsörjning.

– Vi har en situation där det inte längre finns en tydlig gräns mellan krig och fred. I dagens sammanhang brukar det benämnas som “gråzons-problematik”. Cyberattacker är en del och genom dem kan våra avlopps- och vattenanläggningar attackeras, vilket i sin tur kan påverka kvaliteten på vårt dricksvatten. Detta är en realitet som vi nu ser i Ukraina, där energi- och vattenförsörjning har blivit direkta måltavlor för attacker.

Vattenfrågan – Grundläggande för Totalförsvaret

Elenor Bernelow-Loyd betonar RISE främsta uppdrag inom området totalförsvar.

– Jag brukar säga att vi ska vara den aktör som kan stötta andra aktörer. Vattenfrågan är en av de viktigaste frågorna vi har att säkerställa i samhället. Har vi inte tillgång till vatten och energi fungerar inte Sverige och inte heller Sveriges totalförsvar.

Bevara dricksvattenkvaliteten genom övervakning och beredskap

Kristina Fogel är projektledare på RISE inom avdelningen Smart hårdvara. Enligt henne handlar säkerställandet av god vattenkvalitet om beredskap och övervakning.

– Vi behöver en mer övergripande övervakning och mäta kvaliteten i alla olika delar av vattenförsörjningen. Från vattentäkt till tappkran. Det är också viktigt att mäta och följa olika parametrar för att hantera problem med vattenkvaliteten som kan uppstå i distributionsnätet eller andra delar av försörjningssystemet, säger Kristina Fogel och fortsätter:

– Även om VA-branschen behöver göra en större förflyttning kopplat till detta är det av största vikt att mätning och uppföljning är en del av den strategiska planen. Det är också ett viktigt led i att säkerställa ett säkert dricksvatten och en tryggad vattenförsörjning.

Dricksvattendirektivet – En oumbärlig riktlinje för framtiden

Ett centralt steg i att säkra dricksvattenkvalitet och säkerhet är att följa och anpassa sig till de riktlinjer och direktiv som fastställs på europeisk nivå. Ett sådant direktiv är dricksvattendirektivet, vars mål är att garantera en trygg och säker dricksvattenförsörjning för alla medborgare. Robert Gladh, projektledare för Vattenförsörjning och vattenanvändning på RISE, berättar mer:

– År 2021 kom det nya dricksvattendirektivet från EU. En av de centrala delarna är att det inför skärpta krav på det material som kommer i kontakt med dricksvatten. Det innebär att allt från betongkonstruktioner i vattenverk till små detaljer som gummikopplingar i kranar måste uppfylla nya krav och certifieras för att säkerställa att de inte släpper ut skadliga ämnen i vårt dricksvatten, förklarar Robert Gladh.

En annan betydelsefull aspekt som EU-direktivet adresserar är problemet med läckage i vattenledningssystemen. I genomsnitt går ungefär 17 % av det producerade dricksvattnet förlorat på grund av läckage innan det når konsumenterna.

– Det innebär en betydande förlust av det livsmedel vi producerar i våra vattenverk. Det är utmanande för kommunerna att lägga tid och resurser på att hitta läckor. Det har helt enkelt inte varit ekonomiskt försvarbart att hitta läckor bland alla kilometer vattenledningar som ligger nedgrävda, men med det nya direktivet kommer krav som kommer att öka incitamenten att söka läckor, säger Robert Gladh.

Riskanalyser och reviderade gränsvärden för PFAS

Robert understryker även betydelsen av att genomföra risk- och scenariobedömningar, både inom ramen för dricksvattendirektivet och inom totalförsvaret.

– Vidare kommer det nya krav på riskanalyser som dricksvattenproducenter behöver göra. Krav som hanterar allt från råvattentäkter till hela försörjningssystemet, till exempel vattenverk, ledningsnät och vid fastigheter. Det har man gjort tidigare i en viss utsträckning men nu kommer det tydligare krav. Man behöver också övervaka olika ämnen i vattnet, då det har kommit nya gränsvärden för bland annat PFAS.

Det är uppenbart att det finns mycket arbete som behöver göras för att garantera kvaliteten på vårt dricksvatten, och det är tydligt att en gemensam strategi är nödvändig.

– Framåt gäller det att jobba smart och effektivt och tänka båda totalförsvar- och dricksvattendirektivet parallellt. Man pratar mycket om att ha robusthet och resiliens i infrastrukturen, vilket leder till ett mer robust och resilient totalförsvar, säger Elenor Bernelow-Loyd.

Elenor, Kristina och Robert lyfter alla fram att Sveriges totalförsvar och kvaliteten på dricksvattnet står inför betydande utmaningar som kräver både kreativitet och beslutsamhet. Trots de ökande hoten finns det ett starkt behov och en vilja att möta dessa utmaningar på ett proaktivt sätt.

Budskapet: Säkra försörjningskedjan

– Ett huvudsakligt medskick till alla aktörer för dricksvattenproduktion är att säkerställa sina egna försörjningskedjor både in- och utgående och det är av största vikt att starta omgående. Det är ett viktigt budskap att ta med sig här, säger Elenor Bernelow-Loyd avslutningsvis och får medhåll från Robert Gladh:

– Ja, verkligen. Vi behöver komma ihåg att vatten som resurs är helt nödvändigt för vårt totalförsvar.

Onsdag den 26:e oktober medverkar Elenor Bernelow Loyd och Robert Gladh från RISE i konferensprogrammet på Vatten2023 med programpunkten “Hur säkerställer vi vatten som en resurs i totalförsvaret”

Till programpunkten