Även om vattenbranschens klimatmål i princip är desamma i hela Norden är tillvägagångssätten olika.

– Vi sätter fokus på vårt grundvatten, som vi är helt beroende av. Att beskoga vattenreservoarer är för oss ett viktigt klimatinitiativ, säger Thomas Sörensen på danska branschorganisationen DANVA.

DANVA medverkar på konferensen Vatten2023, 24–26 oktober på Svenska Mässan, kring Danmarks utmaningar, möjligheter och satsningar.

Den danska VA-sektorn ska vara energi- och klimatneutral år 2030, enligt det mål danska regeringen satte upp 2021.

– Det är ju en god målsättning, men problemet är vad man egentligen definierar som neutralt. Vad vi ska räkna in och inte räkna in, säger Thomas Sörensen, avdelningschef och statistikansvarig på DANVA.

Många osäkerhetsfaktorer

Miljödepartementet tog ett helhetsgrepp 2020, då man gick ut brett och frågade hela vattenbranschen om deras mål och förväntade klimatpåverkan under de kommande 15 åren.

Studien byggde på en beräkningsmetod som i Danmark kallas för Parismodellen (inspirerat av FN:s Parisavtal), där alla tillfrågade redovisar sina aktuella utsläpp och förväntade minskningar.

– Men att göra en klimatinventering är svårt, osäkerhetsfaktorerna är många. Det svåraste frågorna gäller avgränsningen av vilka utsläpp som ska ingå, hur i detalj de ska beräknas samt vilka positiva åtgärder som gör att vi verkligen kan bli neutrala, menar Thomas.

Uppdaterad modell i år

Det danska målet om klimatneutralitet omfattar den dagliga verksamheten i företag med huvuduppgift att leverera rent dricksvatten till konsumenter samt transportera och rena avloppsvattnet innan det släpps ut i vattenmiljön.

Men modellen har sina brister, den tar till exempel inte upp slamhantering eller användning av material och kemikalier för vattenbehandling. Därför är arbetet med en justerad modell, kallad Parismodell 2, nu i full gång.

– Målet är att den ska täcka de största utsläppen, men på en övergripande nivå så att alla kan vara med. Vi hoppas att kunna ha den uppdaterade modellen klar senare i år, säger Thomas.

Att beräkna klimatpåverkan från investeringar i infrastrukturen, alltså om- och nybyggnation, är en större utmaning som ligger utanför den dagliga driften och ingår inte i modellen.

– Där är klimatneutralitet väsentligt svår att uppnå. Vi kan investera klokare – och det gör vi – men jag kan inte se att vi kan påverka CO2-utsläpp från produktion av byggmaterial som stål och betong, säger Thomas Sörensen.

Grundvattenfrågan central

Han konstaterar att alla nordiska länder har liknande mål om klimatneutralitet från VA-sektorn, men att vägarna dit skiljer sig åt:

– Vi har ett samarbete i de nordiska länderna, där vi jämför våra klimatbedömningar korsvis och ser om det går att skapa en gemensam modell. Slutsatsen är att vi generellt tycker lika men ändå gör väldigt olika.

Som exempel tar han grundvattenfrågan, som är central i Danmark, där allt dricksvatten kommer från grundvatten. Stora städer som Köpenhamn och Århus lider allt större brist på grundvatten, som måste tas från underjordiska vattentäkter längre och längre bort från stadsgränserna.

På landsbygden är problemet det låglänta odlingslandskapet, där jordbrukets användning av gödningsmedel och kemikalier hotar grundvattnets kvalitet.

– Därför har vi börjat plantera skog över viktiga dricksvattenreservoarer. Vi har kommit fram till att det är det bästa sättet att skydda grundvattnet, säger Thomas Sörensen.

Samtidigt fångar träden in koldioxid och bidrar till att uppnå klimatmålet.

– I Danmark ser vi detta som ett positivt klimatinitiativ och inkluderar därför dessa skogar i vår klimatmodell.

Han medger att lösningen kanske inte är lika relevant i alla nordiska länder.

– Men vi har klimatmålet gemensamt och vi kan lära mycket av varandra. Vi ser fram emot att mötas på Vatten2023 i Göteborg och diskutera dessa, för oss alla, så viktiga framtidsfrågor.