Man brukar säga att som man skördar får man så. Och det gäller verkligen i följande exempel!
Dagens reningsverk är uppbyggda på reningssteg där man avlägsnar olika föroreningar. Kvar blir restfraktioner i form av slam och gaser – slam som kostar pengar att bli av med och gasutsläpp som har en negativ klimatpåverkan. Samtidigt leder allt fler och högre krav på reningsverken till fler typer av reningssteg och högre energianvändning vilket får kostnaderna att skena i anläggning och drift.
Men tänk er ett annat scenario; hur skulle ett reningsverk kunna se ut om vi istället började om och tänkte att avloppsvattnet är en gruva full av värdefulla resurser?
En gammal sanning är att det kostar 4,5 kWh att rena 1 kg kväve till atmosfären, och 10 kWh för bonden att tillgodose behovet av kväve till sitt lantbruk. Hur kan vi utvinna och bruka dessa resurser på bästa vis, SAMTIDIGT som vi når våra miljökrav?
EU har satt kravet om klimatneutralitet år 2040 och energineutralitet år 2035 gällande reningsverk. Skall vi förhandla om rimligheten i det eller skall vi se till att åstadkomma det?
Välkomna att lyssna på och inspireras av detta föredrag där vi belyser konkreta förslag på hur det här kan gå till i framtiden.
Talare: Anders Fermheden, KA Treatment, Field Sales
